När många arbetar på distans ses man mindre ofta. Men det är ingen ursäkt för arbetsgivare och chefer att hasta undan lönerevisionen. Tvärtom krävs det ovanligt noggranna förberedelser. Tänk igenom vad och vem som ska premieras, säger Victoria Ödlund. Hon och Natalia Björkman Szklarska, båda HR-experter på Simployer/Tholin, säger att lönerevisionen är ett av de viktigaste verktygen för att styra verksamheten i ett företag. Med rätt lönesättning premierar man rätt medarbetare och kan lättare rekrytera den kompetens som behövs. Lönerevisionen är ett tillfälle som man ska ta vara på, säger Natalia Björkman Szklarska.
Efter lång försening på grund av pandemin nådde industrins parter ett nytt avtal 31 oktober 2020. Avtalet gäller från 1 november 2020 till 31 mars 2023. Industriavtalet utgör det så kallade märket och är vägledande på den övriga arbetsmarknaden. Märket sattes den här gången till 5,4 procent under de 29 månader som avtalet gäller. Årstakten för löneökningarna blir därmed 2,23 procent.
Många arbetsgivare och chefer drar sig för lönerevision och lönesamtal, det kan kännas obehagligt när medarbetare blir besvikna. Då är det också lätt hänt att man smetar ut årets lönehöjning jämnt över hela personalstyrkan. Men då missar man ett bra tillfälle som gynnar organisationen, säger Victoria Ödlund.
Viktigt att understryka är att företag utan kollektivavtal inte berörs av centrala avtal. För många företag som har drabbats hårt under pandemin kan det vara avgörande. Det kan mycket väl saknas ekonomiskt utrymme i företaget för att höja några löner över huvud taget. Då ska man meddela det till de anställda utan att hymla, säger Natalia Björkman Szklarska. Det nya avtalet är speciellt också därför att det inte är retroaktivt, lönehöjningarna räknas inte från ett datum bakåt i tiden. Det innebär en betydligt mindre administrativ börda för företagen, säger Victoria Ödlund samtidigt kan det skapa förväntningar på arbetstagarsidan om att man ska kunna förhandla upp lönerna lite extra lokalt på arbetsplatserna. Det bör man vara medveten om som arbetsgivare, säger Natalia Björkman Szklarska.
Som arbetsgivare och chef ska man låta bli att tänka att korttidspermitteringar på grund av pandemin ska leda till lägre löner. Det kan vara lätt att tänka att en medarbetare som har varit korttidspermitterad inte ska ha en lika stor lönehöjning som sina heltidsarbetande kolleger men det är fel att tänka så. Man ska utgå från medarbetarens prestation och inte straffa den som har varit korttidspermitterad, säger Natalia Björkman Szklarska.
Björn Dickson
Online