I takt med att restriktionerna lättar och samhället i större utsträckning återgår till ett normaltillstånd som påminner om det före pandemin påverkas också de stödåtgärder som införts. Fram till mitten av september 2021 har knappt 100 000 företag beviljats bidraget sedan stödet kom på plats 2020.
Förändringarna som träder i kraft 1 oktober betyder enligt information från Tillväxtverket att merparten av de företag som fått stöd under pandemin inte kommer att ha rätt till stöd framöver. ¨
Orsaken är ändrad subventionsgrad och permitteringsgrad men framför allt att det finns ett karenskrav i den permanenta lagen för stöd vid korttidsarbete. Karensregeln omfattar företag som fått korttidsstöd för 2020 och Tillväxtverket skriver på sin webb att ”företag som har rätt söka stöd vid korttidsarbete enligt den permanenta lagen från och med 1 oktober är de som tidigare inte fått stöd eller som bara haft stöd under 2021.”
Enligt myndigheten finns också andra förutsättningar och regler som skiljer den permanenta lagen från de tillfälliga stöden som funnits under pandemin.
Så här skriver Tillväxtverket:
Några förutsättningar för att vara berättigad stöd enligt den permanenta lagen (2013:948):
Tillväxtverket listar några av villkoren på sin webb:
Från och med 1 oktober till och med 31 mars hanteras stödet av Tillväxtverket och ansökan görs via myndighetens webbplats. 1 april 2022 tar Skatteverket över hanteringen. Ärenden kommer inte att flyttas mellan myndigheterna utan Tillväxtverket kommer att hantera de ärenden myndigheten fått in till och med sista mars 2022 och fram till dess att de är avslutade.
Charlotta Marténg
LÄS MER på Tillväxtverkets webb: https://tillvaxtverket.se/om-tillvaxtverket/information-och-stod-kring-coronakrisen/korttidsarbete/aktuellt-om-korttidsarbete/korttidsnyheter/2021-09-21-den-permanenta-lagen-for-stod-vid-korttidsarbete.html
FAKTA:
Korttidsarbete betyder att arbetstagaren under en tid sänker sin lön och ordinarie arbetstid, arbetsgivaren ges möjlighet att behålla personal vid exempelvis en tillfällig konjunkturnedgång och kan därmed också undvika kostnader som uppstår vid uppsägning och för samhället innebär det en möjlighet att dämpa en ökning i arbetslösheten och att hålla sysselsättningen uppe. Kostnaderna för stödet delas mellan staten, arbetsgivaren och arbetstagaren.
Ett system med korttidsstöd har funnits sedan 2014, men det stödet fick bara aktiveras om det rådet ”en synnerligen djup lågkonjunktur eller om det är sannolikt att en sådan är nära förestående” som det uttrycks i regeringens direktiv till en översyn av reglerna. 2020 fattade riksdagen fattade beslut om att införa ett permanent och öppet stöd, som ska vara ett komplement till det tidigare systemet. Det har varit utökat med ett tillfälligt stöd, riktat till verksamheter med ekonomiska svårigheter som en direkt följd av coronapandemin, och stödet har haft extra förmånliga villkor.