När korttidsstödet infördes våren 2020, som en av stödåtgärderna för att hjälpa näringslivet genom pandemin, väcktes tidigt frågan om vinstutdelningar och om, och i så fall hur, dessa skulle påverka företagens möjlighet att ta del av det så kallade korttidsstödet – eller stöd till korttidsarbete som det formellt heter.
FAR var en av aktörerna som efterfrågade ett klargörande kring regelverket, framför allt gällande vinstutdelningar och koncernbidrag. Under hela pandemin har branschorganisationen framhållit att otydliga regler skapar en rättsosäkerhet och gör det svårt för företagen att navigera bland reglerna. Framför allt har FAR betonat att korsvisa koncernbidrag måste vara okej och när Tillväxtverket i november 2020 kom med ett förtydligande mottogs det positivt av FAR.
Flera ärenden rörande korttidsstöd har hamnat hos förvaltningsdomstolarna och några har även gått vidare till kammarrätten. Nyligen avgjordes sex ärenden, där Tillväxtverket fick rätt i fem av dem. I det sjätte fallet beslutade kammarrätten att ett bolag som beslutat om vinstutdelning med en halv miljon kronor har rätt att behålla korttidsstödet på knappt 300 000 kronor. Kammarrättens resonemang bygger på att bolaget på ett trovärdigt sätt förklarat hur det snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation, som bolaget rimligen inte kunnat förutse när beslutet om utdelning fattades.
Så här rapporterar Dagens juridik om domen:
”Kammarrätten anser att bolaget har lämnat en trovärdig förklaring till hur bolaget under april och maj 2020 snabbt hamnade i en allvarlig ekonomisk situation som bolaget inte rimligen hade kunnat förutse vid tidpunkten för beslutet om utdelning. Det har även gått en förhållandevis lång tid mellan beslutet om utdelning och ansökan om korttidsstöd. Att bolaget var i en allvarlig ekonomisk situation vid ansökan om korttidsstöd styrks ytterligare av uppgifterna om att bolaget fått anstånd med betalning av skatter och avgifter, att det tagits lån för att klara verksamheten och att den planerade utdelningen inte har verkställts. Bolaget har därför haft rätt till det stöd som har betalats ut för den aktuella perioden. Tillväxtverket har därmed inte haft fog för sitt beslut att kräva tillbaka utbetalt korttidsstöd. Överklagandet ska därför avslås i den delen. Tillväxtverket har därmed inte haft skäl att avslå ansökan om förlängt godkännande och ytterligare preliminärt stöd på den angivna grunden.”
Det här sätter fingret på rättssäkerhetsfrågan konstaterar Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR och Auktoriserad Skatterådgivare FAR och han får medhåll av sin kollega Therese Andersson, affärsområdeschef Medlem på FAR. Domen från kammarrätten i Stockholm är välmotiverad och visar att en nyanserad och samlad bedömning ska göras, som alltid. Den ”fyrkantiga” hållning och bedömning som Tillväxtverket har gjort har varit fel i det här fallet, säger han. Therese Andersson konstaterar att de allra flesta företag som sökt korttidsstödet har velat göra rätt, och poängterar att i de fall företag medvetet har fuskat ska de självklart inte ha rätt till något stöd.
Domarna som kommer nu visar också på problematiken kring rättssäkerhetsfrågan. Företagaren har gjort en bedömning och permitterat och därmed betalat ut stödet till de anställda, först långt senare gör Tillväxtverket en annan bedömning och företaget blir återbetalningsskyldiga på medel som redan betalats ut till den anställde. Det har försatt flera företagare i en svår ekonomisk situation. Det ska vara lätt att göra rätt vilket det inte varit i detta fall, säger hon.
Charlotta Marténg
Online