Vad utläser du som ägare egentligen ur en årsredovisning och vilken information har du rätt till? Och hur gör du för att med ett tydligt ägardirektiv skapa rätt styrningsmodell för styrelse och ledning? Missa inte Resultats miniserie i tre delar där Monika Lindberg och Helena von der Esch på Grant Thornton hjälper dig att förstå ekonomin ur ett ägarperspektiv.
Först ut är frågorna om vad du som ägare utläser ur en årsredovisning, vad nyckeltalen står för och hur du vet att du har rätt nyckeltal
En årsredovisning ger en första indikation på hur företaget mår – och ju mer du som ägare vet hur du ska leta efter informationen, desto mer får du ut av läsningen.
– Jag brukar säga att man ska angripa årsredovisningen. Själv börjar jag alltid med slutet. Där tittar jag på vad man har använt för regelverk när man har upprättat årsredovisningen. Förenklat, är den upprättad enligt K2 (regelbaserad) eller enligt K3 (principbaserad)? Där får man en första fingervisning, säger Monika Lindberg, auktoriserad redovisningskonsult och certifierad affärsrådgivare på Grant Thornton.
Det är viktigt att läsa förvaltningsberättelsen, tillsammans med den tillhörande flerårsöversikten, fortsätter Monika Lindberg.
– Fler än man tror läser en årsredovisning; intressenter, banker, långivare och potentiella köpare. Där ska man lägga lite krut. Antingen i text förklara varför det har gått bra. Eller förklara varför det kan ha gått lite sämre. I flerårsöversikten kan ägaren titta efter trenderna i bolaget, som omsättningar eller om bolaget har haft en tillväxt eller inte.
Även relationen mellan intäkter och kostnader är bra att titta närmare på. Om bolaget har haft en kraftig tillväxt, så kan ägaren leta efter information om kostnaderna har ökat i samma takt.
– Kanske har rörelseresultatet inte ökat. Då kan man fundera: Hur effektiva är bolaget på att hantera sin tillväxt? Det kan innebära att bolaget inte har effektiva processer, eftersom tillväxt inte bara ska ätas upp av kostnader.
Vilka förutsättningar har bolaget, om något skulle hända akut i dag, att betala sina kortfristiga skulder? Det ska framgå av balansräkningen i årsredovisningen. Har bolaget tillräckligt med tillgångar som snabbt kan omsättas i pengar för att betala skulder som förfaller?
– Om bolaget har det, så är det en trygghet. Å andra sidan, om man har väldigt mycket kortfristiga fordringar och inte så mycket skulder, kan det betyda att bolaget inte har koll på sina kassaflöden eller sin affärsmodell, påpekar Monika Lindberg.
Nyckeltalen i en årsredovisning kan ge ordentligt huvudbry till mottagarna. Men så behöver det inte vara. Via ägardirektivet (som lyfts i del 3 i artikelserien) sätter ägarna upp mål med företaget, nyckeltal som förs till styrelsen och ledningen och sedan anpassas till de olika bolagsorganen.
– Jag brukar tala om fem nyckeltal; tillväxt, bruttovinst, soliditet, kassalikvidet och avkastning. När nyckeltalen når ledningen behöver de brytas ned i nya nyckeltal som omvandlas till aktiviteter. Exempelvis, hur många säljsamtal behöver vi ringa för att uppnå detta? Vilken typ av kunder behöver vi? Allt från medarbetarna till ägarna ska gå åt samma håll, men genom olika aktiviteter och mål.
Nyckeltalen ska vara relevanta och mäta mot målen för att de ska kunna ge rätt information. Det handlar om att bolagen ska kunna styras åt rätt håll. Det är också viktigt att företaget väljer ut ett antal nyckeltal som de följer genom alla år, basnyckeltal. Här kan ägarna utläsa trender.
– Man ska inte välja flera nyckeltal som mäter samma sak. Om man inte vet vad man vill ha för nyckeltal så kan man ta hjälp av sin ekonomifunktion, sin redovisningsbyrå, rådgivare eller revisor, tipsar Monika Lindberg.
Sofia Hadjipetri Glantz
5 viktiga nyckeltal
Andra nyckeltal kan vara: Kundnöjdhet. Vad har vi för hållbarhetsmål? Följer vi dem? Hur når vi dem? Hur mår medarbetarna?
Online