Bakgrunden var två delägare, A och B, som ägde hälften vardera av ett bolags aktier och som hade lika många aktier av samma aktieslag, som ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden, SRN.
Båda delägarna hade i betydande omfattning varit verksamma i bolaget, samt fått marknadsmässig lön för arbetet. A hade för avsikt att lämna bolaget och flytta utomlands och i samband med det skulle en utförsäljning av aktierna ske från A till B.
En överenskommelse hade också slutits mellan delägarna att bara delägaren som skulle lämna bolaget skulle erhålla utdelning. Båda ägarna kunde inte ta ut samma utdelning, som en följd av att värdet av bolagets fria egna kapital inte medgav detta.
Därför fattade delägarna ett beslut på en bolagsstämma att delägare A skulle få utdelning för sina aktier, medan delägare B inte av bolaget skulle få utdelning för sina aktier. Det fanns inga skillnader mellan de två delägarnas arbetsinsatser som motiverade en sådan differentiering av utdelningen.
Enligt A och B ska utdelningen beskattas hos A som inkomst enligt inkomstskattelagen, 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Skatterättsnämnden fick därför frågan om delägare A:s utdelning skulle beskattas som inkomstslaget kapital från kvalificerade aktieandelar, eller om utdelningen skulle beskattas som lön till A.
Enligt förhandsbeskedet från SRN så ska utdelningen betecknas som kvalificerade andelar i inkomstslaget kapital och beskattas som sådant. Aktierna i bolaget hade samma rätt till utdelning och aktierna kan inte ges olika utdelningsrätt utifrån vem som är aktieägare.
SRN skriver i sin bedömning: ”Eftersom den aktuella utdelningen inte differentieras efter olika delägares arbetsinsatser i bolaget saknas det enligt Skatterättsnämndens mening anledning att behandla utdelningen till A som ersättning för en arbetsprestation”.
Det fanns således inget underlag, enligt Skatterådsnämnden, för att beskatta utdelningen som lön, utan den ska kapitalbeskattas. Beslutet från Skatteverket har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.
Online