Artikeln är skriven av Justus Pettersson, advokat och partner på CMS Wistrand.
Justus kommer att föreläsa och ge mer information gällande ändrade 3:12-regler under Skattedagen 2025. Läs mer och anmäl dig till Skattedagen 2025 här.
Regeringens budgetproposition för 2026 överlämnades till Riksdagen den 22 september 2025, och i den presenterades bl.a. förändringar inom s.k. 3:12 regler. Förslaget, som väntas träda i kraft den 1 januari 2026, syftar till att göra regelverket för fåmansföretag enklare, mer förutsägbart och mer rättvist. Även om förändringarna inte förhållandevis begränsade kan de ändå få stor betydelse för hur du som företagare planerar din utdelning och kapitalvinst framöver. I det följande presenterar vi huvuddragen i propositionen.
En gemensam beräkningsmodell för gränsbeloppet
Regeringen föreslår att dagens två modeller för beräkning av gränsbeloppet – huvudregeln och förenklingsregeln – ersätts med en gemensam och enhetlig modell som ska gälla för alla delägare i fåmansföretag.
Den nya modellen, som ligger till grund för det så kallade K10-beloppet, bygger på tre delar:
Del 1 – Grundbelopp
Varje företag får ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (IBB) – vilket uppgår till 322 400 kr för beskattningsåret 2026. Beloppet ska fördelas lika mellan delägarna i företaget.
Om en person äger andelar i flera bolag får grundbeloppet endast användas en gång, men ska då fördelas mellan bolagen i proportion till ägarandelarna.
Del 2 – Lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet beräknas som 50 procent av delägarens andel av bolagets totala löneunderlag, efter ett schablonavdrag på 8 IBB (motsvarande 644 800 kr år 2026).
Den förenklade formeln blir:
(Andel av löneunderlag – 8 IBB) × 50 % = Lönebaserat utrymme
För makar behöver avdraget endast göras en gång, och deras lönebaserade utrymme beräknas gemensamt.
En begränsning finns dock kvar – det lönebaserade utrymmet får inte överstiga 50 gånger den egna eller närståendes lön.
Del 3 – Ränteberäkning på omkostnadsbelopp
På den del av omkostnadsbeloppet (det kapital som betalats in för aktierna) som överstiger
100 000 kr, får en ränteuppräkning göras med statslåneräntan + 9 procentenheter.
Fler förändringar i korthet
Slopade krav på lön och ägarandel
Det tidigare löneuttagskravet och kapitalandelskravet (den så kallade fyraprocentsspärren) för att få beräkna lönebaserat utrymme tas bort. Det innebär att även mindre delägare kan omfattas av löneunderlaget.
Justerad dotterbolagsdefinition
Den särskilda definitionen av dotterbolag i inkomstskattelagen tas bort. I fortsättningen ska den civilrättsliga definitionen i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen användas. Det innebär att strukturen mellan moder- och dotterbolag blir enklare att bedöma. Detta innebär också att det är möjligt att uppnå s.k. dubbel koncerntillhörighet.
Kortare karenstid vid träda
Tiden som en delägare måste låta sitt bolag vila (den så kallade karensperioden) för att aktierna ska bli okvalificerade kortas från fem till fyra år. Den nya regeln gäller för beskattningsår som inleds efter den 31 december 2026.
Det betyder att delägare som påbörjade sin träda under 2022 fortfarande omfattas av den femåriga regeln, medan de som påbörjade trädan 2023 får aktierna okvalificerade år 2027.
Slopad uppräkning av sparat utdelningsutrymme
Möjligheten att räkna upp sparat utdelningsutrymme med ränta tas bort. Utrymmet ligger kvar nominellt, utan räntepåslag
För mer information – delta i Skattedagen 2025!
Den 5 december kommer jag gå igenom hela reformen mer i detalj, visar exempel och hjälper dig att få kontroll över situationen inför 2026. Anmäl dig redan idag, platserna är begränsade.
