– När en försörjningskedja tar stopp och man tvingas lägga ner eller ta uppehåll i verksamheten i ett land uppstår frågan hur man ska göra det så effektivt som möjligt skattemässigt, säger Edvin Bjelak, specialist på internprissättning på Thorning Koponen Consulting.
Han säger att internprissättning ger verktyg som gör det möjligt att fördela likviditeten mellan interna bolag och frigöra kapital där det bäst behövs för ögonblicket.
– Man kan jobba med internprissättningen proaktivt i stället för att se det som en compliance-produkt, säger Edvin Bjelak.
Internprissättning är de priser och villkor som avtalas mellan närstående företag när de handlar med varandra mellan olika länder.
Grundläggande är att följa den så kallade armlängdsprincipen, alltså att priser och villkor ska överensstämma med vad oberoende företag skulle ha avtalat med varandra.
– Vid internprissättning ska priserna sättas som mellan bolag som är oberoende av varandra. Man kan utgå från hur marknaden agerar och låta det återspeglas i internprissättningen, säger Edvin Bjelak.
Han pekar på tre saker som man kan göra inom en företagsgrupp för att fördela likviditeten på ett effektivt sätt vid en lågkonjunktur.
• Interna betalningsvillkor. Ger avtalet möjligheter att förlänga kredittiderna för fakturor som förfaller till betalning inom kort?
• Marknadsbidrag. Marknadsbidrag kan under rätt förutsättningar ges till närstående bolag i andra länder för att till exempel utöka eller bibehålla marknadsandelar som i längden gynnar det svenska bolaget.
• Dynamisk prissättning. Mellan närstående företag finns det möjligheter till mer flexibel prissättning. Man kan då till exempel hänvisa till ett spann av marknadsmässiga priser som uppdateras regelbundet baserat på marknadsdata. På så vis kan prissättningen bättre reflektera marknadsläget och ge viktig flexibilitet i resursfördelningen inom företagsgruppen.
Edvin Bjelak understryker att det hela tiden gäller att hålla sig till armlängdsprincipen så att transaktionerna prissätts marknadsmässigt.
– Annars kan Skatteverket upptaxera företagen. Ofta ökar antalet skatterevisioner mot slutet av en lågkonjunktur för att kompensera för ländernas totala minskade skatteintäkter. Då blir det ännu viktigare att eventuella avsteg som görs från företagets internprissättningsmodell är väl avvägda och dokumenteras på ett bra sätt, säger Edvin Bjelak.
Björn Dickson
Online