Frågan i målet var hur värdet av ett hyreshus som byggs om på ett genomgripande sätt ska bestämmas vid fastighetstaxeringen. En följd av domen är att fastighetsägare som har byggt om kan ha en möjlighet att sänka skatten.
I målet stod ett försäkringsbolag med ett stort fastighetsbestånd mot Skatteverket. I ett beslut från Skatteverket beräknades stomtillägget till 25 procent av en genomsnittlig nyproduktionskostnad för en byggnad av motsvarande storlek. Kammarrätten höll delvis med fastighetsägaren och beslutade att stomvärdet skulle halveras. Det beslutet har nu slutgiltigt bekräftats av Högsta förvaltningsdomstolen.
Domstolen skriver att fastighetstaxering oundvikligen innebär en viss schablonmässig värdering oavsett vilket slags fastighet det är frågan om. Men Högsta förvaltningsdomstolen skriver också att en sådan schablonmässig värdering i vissa fall kan leda till ett alltför högt värde. Därför ska stommens värde reduceras till hälften, enligt domstolens avgörande. Det innebär att stomtillägget ska beräknas till 12,5 procent, inte 25 procent, av en genomsnittlig nyproduktionskostnad.
Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR, pekar på de möjligheter som nu öppnas för fastighetsägare. En ändrad beräkningsgrund öppnar för lägre taxeringsvärde. Men det stannar inte där.
– Nu finns möjligheten att argumentera för att stommens kvarvarande värde är än lägre. Men då krävs det en utredning som visar det. Här finns byggkonsulter till god hjälp, säger Hans Peter Larsson.
Också den tekniska utvecklingen öppnar för nya möjligheter.
– Fastighetsägare kan också fundera på om utvecklingen av hållbara och miljövänliga material, även i stommen, nu går så snabbt att det gör att värdet på befintlig stomme bör sänkas, säger Hans Peter Larsson.
Han pekar samtidigt på att ett lågt värde i denna del kan påverka även ersättningen från försäkringsbolaget vid en eventuell skada, som en brand.
– Det principiellt viktiga i domen är att beräkningsgrunderna nu har lagts fast, säger Hans Peter Larsson.
Björn Dickson
Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 3936-19
Online