I slutet av januari kunde Resultat berätta om att EU-domstolen underkänt svenska regler för ränteavdrag. Enligt Hans Peter Larsson, Auktoriserad Skatterådgivare FAR och skatteansvarig på FAR, visade beskedet att EU allt mer påverkar svensk beskattning och att principerna för EU-rätten är viktigare än vad vi kanske tidigare insett i Sverige. Beskedet från EU-domstolen betyder att undantaget till tioprocentsregeln i 2013 års svenska ränteavdragsbegränsningsregler strider mot etableringsfriheten. Enligt de svenska ränteavdragsreglerna får svenska företag i vissa fall inte dra av skatt för räntor som betalats till utländska koncernbolag.
Avsikten med dessa regler är att göra det svårare att använda så kallade räntesnurror. Men enligt kritikerna träffar reglerna alltför brett. För svenska företag handlar det om möjligheterna till affärsmässig finansiering. Många svenska skattebetalare har fått nej till ränteavdrag hos Skatteverket. Förvaltningsrätt och kammarrätt har oftast gått på Skatteverkets linje. Nu hade Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, bett om ett förhandsbesked från EU-domstolen.
Målet i EU-domstolen gällde ett svenskt bolag som nekades avdrag med hänvisning till undantaget från tioprocentsregeln för räntekostnader. I det här fallet gällde det räntor som betalades till ett franskt koncernbolag som hade underskott. Nu har även HFD prövat frågan, utifrån beskedet från EU-domstolen. Domstolen slår fast att det genom EU-domstolens dom är klarlagt att det inte är förenligt med etableringsfriheten att vägra bolaget avdrag för de aktuella ränteutgifterna. Det här bekräftar att EU:s rättsprinciper, som är en del av svensk lagstiftning, inte bara kan viftas bort, kommenterar Hans Peter Larsson. Domen kan komma att få konsekvenser för många företag.
Nu måste HFD:s domskäl analyseras mot tidigare avgjorda mål till kunders nackdel. Och i ärenden going forward, säger Hans Peter Larsson som ser framför sig att det här kommer att innebära mer jobb för Auktoriserade Skatterådgivare FAR och i slutänden fler företag som kan komma att medges ränteavdrag. Man ska också tänka på att EU sannolikt kommer att tightas samman än mer efter covid-19-pandemin, varför det blir än viktigare att förstå innebörden och räckvidden av dessa principer, säger han.
Charlotta Marténg
Björn Dickson
EU-domstolens mål nr C-484/19
Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 4849-18, 4850-18
Online